.

Igår var en utav de jobbigaste dagarna på väldigt länge. Jag hade aldrig vart på en begravning innan och jag skulle helst slippa sånt för resten av mitt liv, de var så himmla sorgligt. Även om jag inte träffat min pappa på superlänge så känns de i hela hjärtat när jag satt där längst fram med mina halvsyskon som jag heller inte träffat sen jag var liten.

Tårarna bara rann helt okontrollerat och de va knappt så jag klara att titta på fotot som stod där utan att total bryta ihop.. Men hur jobbigt de än var så är jag glad att jag var där. Det var så himmla fint och jag tror jag så småningom kommer känna att jag fick ett någorlunda bra avslut iaf, sen är jag så himmla glad att en av mina systrar var så grymt stöttande fast vi inte setts på sålänge, de betydde mkt.

Sov så gott nu lilla pappa så får du hålla ett extra öga där uppifrån på mitt lilla busfrö som kommer komma snart.